Det finns inte en enkel lösning på näthatet!

Dödas, stenas eller våldtas. Det är alltför vanligt förekommande önskningar från vissa människor till andra människor – på nätet. Personer som skulle gå runt på stan och säga samma saker eller liknande skulle ofta kunna dömas för brott. I vart fall skulle de betraktas som svårt störda. Men av någon anledning så finns det människor som tycker att de kan skriva vad som helst på nätet.

Näthatets proportioner känner få gränser i grovhet och smaklöshet. Marodörernas underliggande tanke är att rensa nätet från alla oss som med vanlig samtalston vill föra en diskussion eller ta en debatt. Detta är oacceptabelt. Vi som gillar nätet, vi som ser dess demokratiska möjligheter eller vi som menar att det är en plats för alla att delta oavsett syfte, vi måste stämma i bäcken.

Kränkningar på nätet är allvarligt, inte sällan handlar det om unga tjejer och kvinnor som blir föremål för grova kränkningar och samhället får inte svika dem – vi måste göra klart att nätet inte är någon fristad för ansiktslösa kränkare, utan samma principer ska gälla där som i den fysiska världen.

En del är redan gjort. Riksdagen har nyligen underlättat så att polisen kan få ut uppgifter om nätanvändare från operatörerna. Även när det gäller vissa bötesbrott. Polisens nya organisation kommer leda till fler kompetenscentra som kan fokusera på arbete mot näthat. Redan idag ställer polis om för att klara utmaningarna. En bra satsning från myndighetshåll är Datainspektionens sajt Kränkt.se (www.krankt.se), som ger konkreta råd till den som upplever att han eller hon har blivit utsatt för kränkningar på nätet.
Från civilsamhället finns flera goda initiativ, till exempel Bris sajt http://www.barnperspektivet.se, där vuxna får råd om bland annat kränkningar av barn på Internet, eller Fryshusets satsning Nätvandrarna (www.natvandrarna.se) där vuxna kan engagera sig som virtuella ”föräldrar på stan” och delta på de sociala sajter där barn och ungdomar träffas.
Men mer måste göras för att öka tryggheten på nätet. Åklagare bör ges ökad möjlighet att väcka allmänt åtal för förtal och förolämpning om den utsatte är under 18 år. Idag är det normalt brottsoffret självt som måste driva en rättsprocess som enskilt åtal och på egen bekostnad. Viss möjlighet finns till allmänt åtal i undantagsfall, men bara i förtalsmål, och möjligheten används ytterst sällan.

Polisens IT-kompetens behöver stärkas bland annat med fler civila IT-utredare. Det förekommer att anmälningar direkt skrivs av trots att Facebooktrådar i vissa fall ligger i öppen dag.

Det finns inte en enkel lösning på näthatet, det behövs insatser från olika håll. Ansvariga utgivare, företag som driver nätverkssajter, rättsväsendet, civilsamhället och vi enskilda kan alla bidra. Det går inte heller att utesluta att t ex Datainspektionen ges en starkare roll i framtiden för att avgöra t ex förtalsbrott på nätet, eller att vi skapar en särskild brottsparagraf mot just nätkränkningar. Det senare är egentligen inte önskvärt, men vi måste accepterasvårigheterna att på nätet följa upp, identifiera och lagföra de personer som begår brotten.

Yttrandefriheten har stark ställning i Sverige, och så ska det förbli också i framtiden. För oss som liberal ligger lösningen i en svår balansgång. Att låta nätet tas över av hatarna på bekostnad av oss andra är garanterat inte ett alternativ.

Johan Pehrson (FP)
Riksdagsledamot och rättpolitisk talesperson

Thomas Olofsson (FP)
Gruppledare FP Luleå

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s